Strutz refleXioner

Det här inlägget började jag skriva - i alla fall rubriken - efter att ha varit ute vid gula paviljongen och lyssnat på lärarfackens utfrågning av poltikerna. Men sen störde det mesta mig under eftermiddagen så det blev inte något.

Nu är jag hemkommen halv nio - det blir liksom häftigt långa dagar - men jag trivs. Mysigt var det att vara vid paviljongen idag - och vara publik. Känns så skönt att våga släppa taget och som i det här fallet låta någon annan också stå i centrum  Om jag minns rätt var det annars idel gruppledare. Bortsett då från Kd och Sjukvårdspartiet som inte kommit alls. Och inte heller anmält sig såg jag av programmet. och Thomas var hur bra som helst.

Rubriken på det här inlägget kommer från att det utanför Shopping stod en ljus brun Cadilac. Med skylt på taket " Ny Framtid". Fast han som stod med bunten av flygblad såg ut som om han hade det mesta av framtiden bakom sig. Lite märkligt att de kunde stå så med bilen - kan inte tänka mig att kommunen och Ing-Marie hos polisen gett tillstånd till det.

För övrigt träffade jag vännen Roffe vid paviljongen - vilket påminde mig om att jag måste skriva artikeln om det så kallade välfärdssamhället.

Efter gågatan var jag till gubbdagis och fyndade pärmar - 19 kronor styck - och lite plastlådor att förvara broschyrer i. Sen drog jag till Storheden och hittade härliga stolar till valstugan + ett skrivbord på myrorna för 150 pengar.

Ja visst ja, alliansen har visst kommit överens om ett valmanifest idag. Jodå, jag är rätt nöjd - har faktiskt inte hunnit läsa hela. Men bibehållen 80% i sjukersättningen gillar jag. Språktestet kan slänga sig i väggen - vilket det fick göra i manifestet - det skickades till en utredning. Fatta - det är ju inte testet i sig som är viktigt - det är ju den debatt som redan förts och som förs. Nämligen att det viktiga är att vi "snäppar" upp kvaliteten i den Sfi utbildning vi ger. Och i vårt program om att stärka svenska språket så är ju testet en ...... i Missisippi!

Det känns att detta bloggande går i rundgång - det är inte särskilt tydliga och vassa politiska kommentarer - men faktum är att kroppen värker. Det blir lite för mycket jobb och för lite vila. Och så är det faktiskt så att det är så otroligt mycket intryck varje dag, varje timme, varje minut, varje sekund. Så det är svårt att minnas och sortera upp till bloggen. Ni vet direktlinan tankar-blogg. Inte dumt!

Men nu ska jag hinna med två (minst)  privata, sociala telefonsamtal. Så hör jag av mig i morgonbitti!

Pst, kompisar, jag har ju fotat i dag. Men i sista stund bestämde jag mig för att leverera valsedlar till Karin på Hertsön och glömde handväskan med kameran på jobbet. Men i morgon kväll ska det bli en härlig bildkavalkad.