Förfallstid
Förfallstid - ni vet då isen varken bär eller brister - är nog en bra benämning på politiken från valet och till dess de nya styrkorna är på plats från den 1 januari.
Vi kan nu läsa dagligen om både dramatiska och odramatiska gruppledarbyten. Dessa sker om regel i offentlighet - onödigt mycket offentlighet kan tyckas ibland. Men bakom det finns också människor som på grund av valresultat måste lämna styrelser och nämnder. En del väljer ju också att lämna uppdrag eller byta uppdrag. Det kan ju också kännas som "förfallstid". Det gamla invända känns tryggt och det nya känns främmande. En lagom blandning av ändringar och förnyelser är nog det bästa för varje parti.
I går var som sagt sista fullmäktige för mandatperioden. Insåg i går vid fullmäktige att vi faktiskt har 5 av 9 ledamöter och ersättare som går. Fast det kändes inte så dramatiskt - de flesta hade valt att inte finnas på listan eller att stå längre ner på icke trolig valbar plats. Och dessutom är jag säker på att allihop kommer att återfinnas på förtroendeuppdrag och därmed delta i partiarbetet.
Men Gerd "godkännande" (eller icke godkännande!) blick kommer jag att sakna. Hon har suttit så till att från den ena talarstolen har våra blickar ständigt mötts när jag varit uppe. Och jag har läst henne som en bok och känt trygghet. Tänk om det blir någon elak, osympatisk "partist" från något annat parti som sitter just där vid nästa fullmäktige. Skämt åsido som kom det faktiskt en så där lite pirrande känsla att se framemot nästa fullmäktige - jätteroligt att träffa så många nya. För många var det som avtackades igår vilket väl borde borga för många nya också.
Nu hinner jag inte skriva mer just nu - fast jag skulle egentligen skriva en grej till som jag nästan inte törs skriva. Men jag lyssnade på Erik Berg, kandidat till centerns gruppledarskap i landstinget. Men så mycket törs jag väl ända tycka att ödmjukhet inte verkade vara något han hade i överflöd! He var han och ingen ann!
Vi kan nu läsa dagligen om både dramatiska och odramatiska gruppledarbyten. Dessa sker om regel i offentlighet - onödigt mycket offentlighet kan tyckas ibland. Men bakom det finns också människor som på grund av valresultat måste lämna styrelser och nämnder. En del väljer ju också att lämna uppdrag eller byta uppdrag. Det kan ju också kännas som "förfallstid". Det gamla invända känns tryggt och det nya känns främmande. En lagom blandning av ändringar och förnyelser är nog det bästa för varje parti.
I går var som sagt sista fullmäktige för mandatperioden. Insåg i går vid fullmäktige att vi faktiskt har 5 av 9 ledamöter och ersättare som går. Fast det kändes inte så dramatiskt - de flesta hade valt att inte finnas på listan eller att stå längre ner på icke trolig valbar plats. Och dessutom är jag säker på att allihop kommer att återfinnas på förtroendeuppdrag och därmed delta i partiarbetet.
Men Gerd "godkännande" (eller icke godkännande!) blick kommer jag att sakna. Hon har suttit så till att från den ena talarstolen har våra blickar ständigt mötts när jag varit uppe. Och jag har läst henne som en bok och känt trygghet. Tänk om det blir någon elak, osympatisk "partist" från något annat parti som sitter just där vid nästa fullmäktige. Skämt åsido som kom det faktiskt en så där lite pirrande känsla att se framemot nästa fullmäktige - jätteroligt att träffa så många nya. För många var det som avtackades igår vilket väl borde borga för många nya också.
Nu hinner jag inte skriva mer just nu - fast jag skulle egentligen skriva en grej till som jag nästan inte törs skriva. Men jag lyssnade på Erik Berg, kandidat till centerns gruppledarskap i landstinget. Men så mycket törs jag väl ända tycka att ödmjukhet inte verkade vara något han hade i överflöd! He var han och ingen ann!
Kommentarer
Postat av: Lars Hult
Tack för den här bloggen, det är mkt skönt att läsa om diverse saker och Dina kommentarer. För oss som är lite "längre bort i politiken" och inte kan följa med så bra är Dina reflexioner ovärderliga.
Lars
Trackback