En "blodig" sida av mig

Måste erkänna att jag gläds varje gång en björn blir påkörd av tåget. Björnar ända in i vårt samhälle har begränsat mitt livsutrymme. Kan aldrig gå till skogen och plocka bär när jag vet att minst ett 10 tal björnar (uppgiften något år gammal) vistas i Sunderbyskogen.

Det lär ha vistats en björn även i närskogen vid älven för två år sen. Det oroar mig att den uppgiften varken bekräftats eller dementerats. Jag har en stark känsla av att "björnvännerna" undanhåller oss fakta och information.

Allt mitt förstånd säger mig att björnen naturligtvis håller sig undan om den upptäcker mig först. Men jag vill absolut inte möte någon björn som kommer rusande efter en älg som han i Gällivare här om dagen.

Det här är naturligtvis inte rumsrent att säga - men eftersom jag vet att vi är rätt många som tycker så så säger jag det i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback