Var går gränsen?

När jag ville sortera kulspetspennor i restavfall blev jag i de närmaste dumförklarad av en hög tjänstemän inom renhållningsvärlden. Mitt motiv var att pennan ju innehåller metall och därför inte ska i brännbart. Men det skulle den uppenbarligen enligt sakkunskapen - i brännbart alltså. Och då funderar jag frenetiskt just nu med en pärm. Hur stort ringsystem i metall får det vara för att det ska gå som brännbart. Eller ska jag bryta isär pärm och ringsystemet. Och ska jag isåfall ta bilen och köra upp det lilla metallföremålet till Kronan. Hur miljövänligt är det?

Jag lyssnade på ett radioprogram häromdagen som gjorde mig ännu hispigare (än vanligt.) Det var "sopspioner" som presenterade sig med aliasnamn. Och som var anställda för att dissikerade varenda påse, stickprovsvis förstås, och skrev protokoll och märkte med gröna (godkända), organga (med tvekan godkända) och vad som hände med de alls icke godkända lyckades jag inte uppfatta.

Kommentarer
Postat av: Berndt

I Kristadsstad är sopspionerna riktigt på hugget. Tycker man ser lite då och då att dom gjort nåt "kap". Senast var det en ortsbo som fått böta 3.500:- för att han slängt en dammsugardel i fel container. Har också läst en nyhetsnotis om en man som fick böta 6.000 för nåt liknande. Samma tingsrätt dömde samma dag både tjyvar och en våldstäktsman - och dom fick lägre böter. Så håll tungan i rätt mun när du kastar ringpärmen!

Postat av: Ylva

Ringen vederbörligt avskiljd från pärmen - kvarstår någon metalldel så står det inte Strutz på pärmen utan NKV.
Det kanske var från Kristianstad jag hörde - fast jag trodde det var Kiruna.

2007-01-07 @ 20:40:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback