Oåtkomlig

Omedvetet gjord jag mig oåtkomlig i går kväll. Telefonen stängs när jag för över bilder till datorn - och jag glömde att knäppa på. Så jag har haft en lång och ostörd vila - vilket kändes riktigt behovsstyrt.

Men det är lite ovanligt att jag inte svarar i telefonen - dygnet runt - så jag kände plikten att gå in nu och höra av mig. Marja-Liisa - du kan väl slå mig en signal om du läser detta  - så jag inte ringer och väcker Hasse.

Lite intressant läsning för de som tror att en sosseregering skulle varit någon garant för Norrbotniabanan. Noterbart är Nuders besked i Piteå som vi påminns om. Krönikan i NK idag.

Pressen på Kent "Otyget" Ögren ökar. Inte nog med att kommunledningen i Luleå uppvaktat för privatläkarnas räkning. Nu börjar undersköterskan Kurt-Åke Andersson återta lite av den oppositionsroll han hade innan han fångades in som landstingsersättare för sossarna. Visar faktiskt på civilkurage. "Den privata vårdverksamheten i länet utgör ett jätteviktigt komplement och är på många håll en förutsättning för en väl fungerande och tillgänglig vård".

Kunde knappt sagt det bättre själv - jag tror Kurt-Åke valt fel parti. Driftsformen har egentligen inget egenvärde inom offentlig sektor - det är medborgarnyttan som ska styra - det är deras pengar.

Ingen sosse har heller sagt emot Birgit Stöckel (kd) som visar på att landstingets tjänar 975 kronor på varje besök någon gör hos Birgit Hassler istället för på någon av landstingets vårdcentraler.

Efter budgetdebatten i går kan jag i alla fall konstatera att Luleå - inte Norge som Rosengren hävdade - är den sista sovjetstaten vad gäller kompletterande driftsformer.

Idag ska jag ägna mig åt mitt "civila" jobb större delen av dagen. Kvällen ska jag vara med på invigningen av Sommarbiennalen. Måste ju erkänna att "fårskallarna" i någon mån ökat intresset för att se vad det är för illuster församling. Samtidigt som jag måste erkänna att muren på storgatan ju visar hur man med okonventionella metoder verkligen kan åskådligöra viktiga saker.

Fast det var trist att man inte redan från början tänkt på att det också kunde vara hinder för våra funktionshindrade.

Nu väntar far och mor, kaffe och sen jobbet!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback