Nedslag i verkligheten
Har varit och kollat in LLT bussar och klottret. Det är så jag gråter när jag ser nya fina bussar - ett halvår gamla ibland - där det bakifrån och fem, sex rader fram är fullklottrat på ryggstöden. Och eftersom man tydligen inte vågar längre fram i bussarna så har nu även sätena blivit tillåten yta.
Brännmärken, sönderskuret och uppslitet.
Ett undantag fanns - bussen med kamera - där fanns bara en liten "anteckning" längst ner på sätet allra längst bak.
Är det så vi måste ha det - med kamera i varenda buss. Att det skulle vara en ekonomiskt och miljömässigt bra investering verkar det inte råda någon tvekan om.
Min ciceron sprang igenom så fort - men några foton ska jag lägga ut i kväll.
Nu ska jag hasta förbi landstingshuset och sen och lyssna till Inga-Lill Enbom på teatercafe´t.
Brännmärken, sönderskuret och uppslitet.
Ett undantag fanns - bussen med kamera - där fanns bara en liten "anteckning" längst ner på sätet allra längst bak.
Är det så vi måste ha det - med kamera i varenda buss. Att det skulle vara en ekonomiskt och miljömässigt bra investering verkar det inte råda någon tvekan om.
Min ciceron sprang igenom så fort - men några foton ska jag lägga ut i kväll.
Nu ska jag hasta förbi landstingshuset och sen och lyssna till Inga-Lill Enbom på teatercafe´t.
Kommentarer
Trackback