Vilken lyx!

Vilken lyx att sluta jobba efter lunch, Och att promenera på gågatan - och bara gå in på en handarbetsaffär för att jag aldrig varit in där förr.

Och mycket skyltfönster blev det. Inte fönstertittarsjuka - men vila behöver jag ibland. Huruvida det är orsak eller verkan vet jag inte. Jag menar då verkan av att jag faktiskt inte kunnat träna på snart ett år.

Jag får nästan ångest när jag ser "springarna" och när tidningen om Vårruset kom. Någonting måste jag ju bara försöka börja med - men vad som inte gör ont?

Ja, jag är tillbak på expen. Med mjöken och fikabrödet för ikvälkl. Men jag ska strax dra härifrån.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback