Utryckning och blodvite

Utringd blev jag klockan halv sex. Far hade ramlat och larmat med mors trygghetslarm. Dock satt han lugnt på en stol när jag kom. Och utan synliga skador. Men han hade nog blivit rejält rädd - det hade bara svartnat för ögonen och så hade han slagit ögonbrynet förmodligen i sänggavlen. Dock inget uppfläkt ála boxning.

Och trygghetslarmet kom och for. Och då gjorde vi bort de vanliga sysslorna med frukost och så. Och kvart över sju så sa far att "nu provat jag gå min promenad." Hoppsan!

Och tillbak kom han klockan 8 - hade gått geschwint. Själv hade jag hunnit skära upp pekfingret på höger hand på en porslinsskärva som låg i botten på returgrejorna.

Och medan far duschade så skalade jag inte bara några potatisar utan också min vänstra tumme. Kan ni begripa varför sjukvården hela tiden söker ta blod i armvecket - på vissa personer är det ju svårt att sticka också - men varför inte ta pekfingret - där bara forsar det ju.

Inget särskilt i tidningarna.

Nu blir det en hemmaförmiddag, 12-kaffe, en tur förbi jobbet sen ut till Alvik och Långnäs för deklarationer. Och så förhoppningsvis basketavslutning för Sara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback