Jag kommer tillbaka...

Jag kommer tillbaka...av någon anledning så gör jag faktiskt det!

Voj, voj när jag kom till far vid 17,30 tiden så var det en frånvarande attack på gång. Omöjlig att väcka. Väntande en stund medan jag plockade in det jag inhandlat.

Men sen insåg  jag att han inte var kontaktbar.

Tack snälla rådgivningssköterskan. Tack snälla SOS-operatören. Tack snälla ambulanspersonalen.

Orkar kanske berätta mer i morgon - om det är nödvändigt. Kan bara konstatera att på inrådan av mig (som pratat med   med många läkare om det) så behandlade ambulanspersonalen honom med syrgas på plats.

Och efter en timme cirkus så var han tillbak. Och när en av mina favorit hemtjänstare Lisa (sommarvikarie) så satt far i köket och drack kaffe. åt macka och fick några chokladbitar som bonus.

Men tänk er när jag just ringt ambulansen så ringde telefonen - från avdelning 46 där mor befinner sig - jag var nästan beredd att beställa en ambulans till åt mig själv. Men det var bara syster Inger som ringde och ville boka in mig för planeringssamtal på måndag klockan 10.00. Men det är ju inte det första man tänker på när de ringer klockan tio i sju en fredagkväll?

Nu har jag skrivit detta utan glasögon - så om det är mycket felskriv får ni ha överseende!

Nu ska jag se Roffe på TV!








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback