Fröding och jag

Mor och far hade Selma och Gustaf i bokhyllan. "Munken" gjorde starkt intryck på mig. DÅ - när jag läste som barn/ungdom hade jag ingen aning om att de båda var liberaler. Och fatta - jag var nog inte mer än runt 10-12 år när jag tragglade mig igenom alla böckerna.

Men jag är alldeles övertygad om att de båda präglade mitt politiska val - långt senare i livet. Dom halvfranska? banden ska verkligen behållas. Selma är beige och Fröding är ljusblå! Ska bli kul att återknyta bekantskapen med Herr Arnes penningar, Jerusalem. Och Frödings "Lelle Karl-Johan".

Jag har kunnat hela "munken"  utantill förut - när minnet var bättre - men det här är mina favoritrader - och ledord i livet.

Den gode han är väl ej så god,
som själv han tror i sitt övermod.
Den onde han är ej så ond ändå,
som själv han tror, när kvalen slå.
Thy skall du ej mycket berömma,
ej mycket häckla och döma.

Jessus - vad djup jag blev nu helt plötsligt. Precis hemkommen - och nu ska jag gå upp och vattna blommor hos kusin Kerstin.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback