Omedvetet ett klokt beslut

2013-04-15, kl. 06.00 - och Oliver och Olivia har namnsdag. Olivia låter bekant - kan minsann ha en god vän vars banbarn heter Olivia.
 
Summerar en bra helg - stämman på lördag i lagomt sammanträdesväder. Solig söndag då jag hann med att kika på solen både här "bakiväggen" och att inviga balkongen på Timmermansgatan - sett ut solsynpunkt. Den senare helt klart godkänd men förstås inte i klass med faciliteterna här på Bergårn: förutom "bakiväggen" så har vi ju häbarsbron, smoget, stallväggen med flera goställen.
 
Efter att ha läst tidningarna inser jag att beslutet att inte vara så frekvent på bloggen var klokt - även om jag då inte visste att tidningarna i princip bara skulle innehålla hockey och hockeyfeber. Får man tro att tidningarna återspeglar verkligheten har det inte hänt mycket förutom hockeyn. Och att betänka då att det är två förlustmatcher. En av våra lokala "drakar" dristar sig till nästan en helsida med svart bakgrund - och siffrorna 0-2 i lysande vitt.
 
Lite glad ändå att jag var saknad - iaf en person ringde och förhörde sig om att jag fortfarande var vid liv. Lite trygghetslarm över det hela.
 
Efter den sorgesamma andra förlustmatchen mot Skellefteå var det dags att häma min kompis som skulle övernatta här. Hann ringa henne tre gånger under hennes tågresa hit. Kollade ankomsttider - och checkade var vi skulle åka och äta. Prick 18,51 stod jag vid station Sunderby Sjukhus - och prick 18.51 kom tåget också. Det gjorde dock inte min kompis. Ett par andra passagerare klev av - och till slut drog tåget vidare mot Luleå också. Själv såg jag framför mig hur kompisen varit i fel vagn - somnat - och kopplats till loket som drog dem vidare mot Stockholm. Ringde - och tänkte väcka henne för avstigning i Älvsbyn. Men hon svarade och blev något förvånad: Jag kommer ju i morgon!
 
Skrattade gott hela vägen hem till Berigårn. Och det gav mig uppenvarligen energi - för jag trampade och skottade en stig fram till vebon och komposten.
 
Såja - nu har jag haft min stund vid datorn. I veckan är höjdpunkten på onsdag då minister Birgitta Ohlsson besöker Luleå i ett antal officiella framträdanden. På lunchen får vi låna henne för en stunds samvaro med medlemmar och sympatisörer. Trettiotalet anmälda - vilket är ungefär vad lokalen tål - men vill du med så kan vi nog ordna det - finns det hjärterum.. och det finns det väl. 
 
Och även om jag inte skriver på något dygn så känns det som om det är högst troligt att jag lever i högsta välmående!
 
PS/till och med OA i NSD hade lyckats blanda in hockey - Carin Jämtin är inte syster till den kontroversielle (?) Andreas Jämtin i HV71 - dock släkt på långt håll./DS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback