Strutz refleXioner

Nu återstår bara timmar av gamla kära 2006. Njut av dem - var och en på det sätt ni valt. Det slår mig plötsligt att detta är första nyårsafton för denna blogg. Samtidigt slår det mig att bloggen snart funnits i ett år.

Inför en sån här kväll kan jag bara önska saker som inte ska stå i tidningen i morgon. Inga avskjutna händer, inga skadade ögonon. inga misshandlade kvinnor, inga andra misshandlade heller för den delen, inga ihjälkörda av rattfyllerister. Listan kan göras lång av icke önskade nyheter.

Av de lokala nyheter jag inte vill läsa är att fyrverkerkeriet hamnat på botten i Norra Hamnen. Det såg vådligt blött ut på isen när jag passerade för några timmar sen. Var försiktig alla som ska dona med det.

Gott Nytt År  - jag återkommer 2007 om inte förr

Nu kan nog engelska republikanska klubben slänga sig i väggen också. William - med prinsessan Dianas förtjusande leennde - uppmanas nu att gifta sig med sin Kate. Vilket par de skulle bli! Släpps de fram till makten i någorlunda tid så ökar nog chansen att monarkin överlever i England också.

Överlevde gjorde däremot inte Saddam. Nu frossar tidningarna i hängningen och redan i går varnades det för starka bilder. Jag trodde det var från själva hägningen och bestämde mig för att inte klicka mig in. Men nu ser jag i dagens tidningar att själva hängningsögonblicket inte spridits med rörliga bilder. Och medierna sägs därmed ha sluppit moraliska övervägningar om publicering eller ej. Är det någon som tvekar om hur det hade valt?

Men jag säger som Liza Marklund. Avrättningen är ett misslyckande. Men jag kan inte påstå att jag sörjer att jag sörjer att han är död.

Nu ska jag försöka komma ur mina nattkläder - som årets sista dag är en Kalix Älv T-shirt!

Det finns vissa dagar som är som gjorda för att sova sig igenom. Det insåg jag vid 6-tiden när jag var upp och förvissade mig om att det inte fanns några tidningar i brevlådan.

Tittade ut på baksidan och konstaterade 1 decimeter vatten på gräsmattan.

Då gick jag och la mig på soffan framför TV:n och där jag jag legat till efter elva. Eller till skidorna var färdiga.

Sen var jag in i köket och rensade både flaskor och fat. Flaskor bestod av årets sista julmust - och då menar jag ett år framåt - till nästa julafton. Tyvärr åt jag upp alla pepparkakor också tillsammans med ostresterna - vilket innebär att jag nu har ont i magen.

För att bekräfta alltings djävlighet så passade jag på att skrapa de sex trisslotter jag vann igår. Och det var noll utdelning på dessa.

Jens ringde nyss och berättade att han och flickorna också slagit rekord i att ligga länge - elva. Men han valde att se det positivt - träning för att orka vänta in det nya året.

Men det känns då inte särskilt nödvändigt just nu!

Nu ska jag köra en runda på nättidningar och se om det kommit något som kan skicka runt lite adrenalin eller andra livsuppehållande vätskor i kroppen.

Jag brukar säga att jag går så sällan på bio att det nästan är så att Barnen från Frostmofjällen fortfarande tillhör de 10 senast sedda. Lite överdrivet kanske- å andra sidan tror jag att jag såg den filmen 5 gånger  och det då i ett tidevarn då TV:n ännu lyste med sin frånvaro. Visningarna skedde i olika byalokaler främst de lite gudeliga.

Men filmen var bra - Så som i himmelen. Ett gott betyg när jag inte ens hade tendenser till att somna trots ett halvliggande läge. Däremot förstår jag efter att ha läst tidningarnas recensioner att något litet lägga igen ögonen hade jag nog under kungahuset - för Carl Philip har jag inget minne av att jag sett!

Scenerna från ICA affären var för övrigt från vår bya affär - och längst bak i listan på medverkande och andra nämns också Hasse Nenonen och hans Ann-Sofie. Tänk att det fortfarande anses så "fint och märkligt" att något eller någon man känner förekommer på "bild". Inget fel i det - men märkligt att det så starkt lever kvar i denna mediaexponerande värld?

Och apopå kungahuset så har jag fått väntade motargument från vännen Nisse. Jag vet Nisse - men som sagt maggropskänslan styr man inte över. Det är likadant med Fritz Olsson-husen. Nu är jag tillräcklig realist för att inse att husen faktiskt till stora delar är just ruckel. Men jag har väl samma resonemang som moderate Migelle - fasader har räddats på andra håll med lyckat resultat. Och visst kan man hävda att det är en ägarfråga. Men lika sant och klokt är att vår roll som politiker och opinionsbildare är att påverka ägarna i den riktning som vi tror är bäst för stan och luleåborna. Vi ska inte som kommunalrådet - åtminstone inledningsvis gjorde - bara utropa formidabelt och kapitulera för grävskoporna.

Även Norrbottens Kurirens redovisning av minnen från det politiska året får mig att fundera om inte också ledarskribenter blir religiösa när de blir "gamla". Trevligt och läsvärt - men saknade det där riktigt vassa och elaka - det där som hela tiden balanserar på gränsen till det otillåtna. Fast när jag nu skummar rubriker som Årets aprilskämt, Årets kuppmakare , Årets tjuvar och Årets Lucia (m) så måste det nog bli en 4+ i alla fall.

Annars är det mest Saddam nu - tidningarna har inte hunnit med - men väl nättidningarna. Dödsstraff är ju som med kungahuset - egentligen inte riktigt klokt - men ändå....Nä honom lämnar jag därhän - men man kan väl knappast göra det med att lysa frid över hans minne?

Noterar att sämjan är stor om Idol-Markus - båda våra lokaltidningar har utsett honom till årets Norrbottning. Men bara drygt 5 000 personer har deltagit i Kurirens omröstning. Är inte det lite det?

Nu ska jag nya blomblad och pyssla lite - vad resten av dagen ska bära i sitt sköte vet jag inte än - men filmen "Underbara älskade" fick bra recensioner i en osignerad artikel i NK.

Jag kom faktiskt ihåg att åka och justera protokollet direkt i morse. Men i vanlig ordning hade jag så bråttom att jag glömde mitt passerkort i bilen. Och fick trycka på ringklockan och skämmas lite grann. Rätt tomt och lugnt i korridorerna - så klart att de kommunanställda också passar på att ta ut semeste och komp såna här helger. Men Lena och Marianne knegade på som vanligt. Marianne har bråda tider nu med alla registreringar av nya förtroendevalda. Jag hoppas att vi som är gruppledare har skött oss någorlunda och underlättat hennes arbete genom att lämna uppgifter i tid. Jag tror i alla fall att jag gjort det - så det får väl kompensera att jag fick besvära med dörröppning.

Sen håller jag på att testa servicenivån hos länets samtliga kommuner. Har idag skickat mail till nästan alla kommuner och begärt in uppgifter om partistöd och sånt. Det är väl lite för optimistiskt att tro att jag ska få svar på störten en fredag så här i helgtider dessutom.

Men Arjeplog ska ha en stor stjärna i min bok (om jag hade någon) för  i går skickade jag till dom och det tog mindre än två timmar så hade jag uppgifterna.

Sträck på sig Alf Sundström och Bengt Urban Fransson - och för berömmet vidare in i kommunhuset.

Ingen av dessa böcker återfanns i Rolf Nilséns boktips inför julen. Men damp likväl ned som julklappar till mig. Till bok nr 1 - Allt om män - följde dessutom med doftljus för att förhöja den romantiska stämningen.




Årets julklappsböcker kräver utrymme så ni kan se den finstilta texten också. Jag misstänker att det finns en motsvarighet. "För män som tror sig vet allt om kvinnor - eller önskar att de gjorde det." Innan jag har också den i min hand och kan balansera så törs jag mig bara på ett någorlunda könsneutralt citat: "Spända män dricker alkohol och invaderar andra länder. Spända kvinnor äter choklad och invaderar köpcenter."




Bok nr 2 är författad och illustrerad av barnbarnet Lisa, på det 7:e. Undrar om föräldrarna noterat att  boken är publicerad på papper med ABF-loggan?

Och så kan man ju undra vad budskapet till farmor är - dags att sluta tro på tomten - eller?

Med tanke på annandagjul för 2 år sen ska jag väl egentligen med glädje konstatera att det inte finns några större nyheter idag.

Ett tunnelras i Norge ger obehagliga vibbar men det förefaller som om ingen kommit till skada.

Transfetterna har kommit till heders igen i denna nyhetstorka. 768! personer har skrivit på - det lät inte mycket det. Och så presenteras en lista på 22 livsmedel där transfetter ingår - men listas inte på ett sånt sätt att det går att veta vad man inte ska inhandla.

Kungahuset kommer också till heders. Mette-Marit sägs vara stel och opersonlig. Madde roar sig inte slls så mycket som det sägs. Viktoria är ambitioös. Carl-Philip vill vara just så anonym som han är. Och Siliva höjs till skyarna. Hette hon Linda Nyberg - hon som gjort ett program och Europas kungligheter och som uppkallats till brittiska hovet för en uppsträckning efter att hon talar med vad hon nu heter pince Charles fru.

För min personliga del börjar jag misstänka att jag lider av någon form av juldepression. Vill inte alls stiga upp klockan 4-5 och vara produktiv. Jag varknar tidigt men det finns bara ett val och det är att ligga och somna om en timme i taget. Idag - tro det eller ej - har jag legat till klockan 10.00.

Lägg till det att jag knappt satt min fot på expen sen förra tisdageb. Och egentligen inte utfört nämnvärt arbete vare sig i det kommunalpolitiska värvet eller annars.

Men imorgon är det vardag igen - med tidningar i brevlådan. Mums!

Ja., inte han under misteln - han har inte kommit än. Men tomten som kom till Västbacken i kväll. Här kommer några kort. Men jag är inte vän med kameran - och felet är nog inte kamerans. Men en härlig julafton i lugnets tecken. Inte ens barnen hängde i takkronorna innan han äntligen gjorde entré.

Sara, Tomten och Lisa poserar strax innan han måste kila vidare. Färdriktningen var Antnäs - många kompisar till Sara och Lisa som bor där väntade!

 Och här kämpar Lisa med Klurige Jim!

Och nu får jag felmeddelanden och kan inte lägga in mer. Så nu ska jag invänta han under misteln. Om inte annat så kommer väl Påven vid midnatt!

 Så här ska kortet se ut. Lite konstiga proportioner ovan.

Äntligen är den här - julaftonen. Och vit är den också. Men gradantalet darrar runt nollstrecket. Vi hoppas det lägger sig på "kallsidan".

Själv invigde jag julafton vid 3-tiden i natt - då jag smög upp och smakade på lite köttbullar, skinka, rödbetssallad med mera. Och drack julmust direkt ur flaska. Det är det sistnämnda som numer bäst symboliserar jul. I ett dygn dricker jag knappt något annat än julmust - och detta bara just detta speciella dygn. Egentligen ska det ju vara gammeldags små glasflaskor men dessa är svåra att få tag i. Och jag föll för den av Radio Norrbotten utsedda vinnaren - Apotekarens. Men jag ska nog under kvarvarande delar av dygnet försöka prova någon annan sort.

Apropå svårt att få tag i så såg jag faktiskt i går kväll på Kvantum att de hade skinkor i någorlunda naturellt skick - dvs insaltade - men med vatttudragning och tillagning kvar för hemmaköket. Och även grisfötter fanns - dock frusna. Revbensspjällen tror jag dock Nord-Chark fått om bakfoten - julens revbensspjäll ska inte vara liktydigt med den sorts revbensspjäll som produceras på sommarens grillar.

Nu ska jag duscha och se vilka julaftonskläder jag ska ha på.

Och ned kom dom - trots att jag sov över. Det ser ju riktigt mänskligt ut när färjan - som ser ut som vilket flygplan som helst  - seglar ner mot landningsbanan. Kontrasten mot uppskjutningen är stor.

Själv har jag kommit i tidsnöd och har inte tid med något extra varv. Som vanligt både vin och vatten i tidningarna.

Gläds över att ha fått den kloke planarkitekten Bo Fjelstad på min sida om Fritz Olsson-huset- Det borde i alla fall få Gerd Niemi att smälta en smula - hennes engagemang och kontakter PG skulle behövas.

Gnällspikar går alltid att leta upp. Sedvanligt hittar media någon som är missnöjd med landstingets julklapp. Nu går Kurt-Åke Andersson den flititgt förekommande insändarskribenten - som numera har tillägget s - ut och tycker att alternativen borde varit fler. Kul med en sosse som gillar alternativ och som desstuom förordar fler alternativ inom landstinget Norrbotten. Hoppas det också gäller för människor viktigare saker än jujklappar. Och uppriktigt sagt - inte ens ett i framtiden borgerligt styrt BD-landsting kommer att hitta en julklapp som faller alla 8 000 anställda på läppen.

Kul att som omväxling få ta landstinget i försvar.

I Norrbottens Kuriren - juluppslaget sid 38-39 - finns jag med under rubriken "Värd att bevara - uppförd som rödlistad art". Kul - men jag förstår inte kopplingen till frissan. Frisyren - den röda snaggen - omformades ju för länge sen till en slätsstruken kommunalråds frisyr - råttfärgad dessutom. men om ni löser den kopplingen åt mig ska jag återkomma med ett litet julhuvudbry till er.

Nu måste jag avgå - efter kaffe hos mor och far - väntar barnbarnen i stan. Badhus och film. Men först en rejäl frukost har fader Jens meddelat - barnen lär vara levererade direkt från sängläge.

Hör av mig i eftermiddag - sen sådan - misstänker jag.

I morse var det någon besserwisser typ - kallad omvärldsanalytiker tror jag - Marie Söderkvist som uttalade sig om partiernas framtid. Hon hade forskat gubevars. Om partierna inte gjorde något åt medlemsutvecklingen så skulle de vara utplånade om tio år.

De politiska partierna hade inget att ge dagens generation - det höll inte att dricka kaffe och erbjuda att blada valsedlar var tredje år.

Utan att negligera att de politiska partierna har problem vill jag nog ändå säga att det är lite sorgligt med en omvärdsanalytiker - som ändå tas på allvar av media - att hon inte snappat att vi faktiskt har val vart fjärde år - även om vi dessemellan också har EU-val.

Det känns som om hon plagierat den stora undersökning som presenterades för ca 10 år sen - och vars namn jag naturligtvis glömt. Men det var den som slog fast att svenskarna var aktivare än någonsin - men kanaliserade det inte via de politiska partierna. Nu ska vi se om någon kan hjälpa mig med namnet. Långtidsutredningen? Demokratiutredningen?

Själv har jag bara ett mål just nu - att få följa Fuglesang tillbak till jorden i levande skick!

Och i morgon ska jag först simma och sen ska vi på bio och se Vilda vänner - jag har en hemlis men den törs jag inte berätta förrän efteråt!

Mitt första förhållande med "skinkan" idkades genom att hänga över ett trästaket till grisstian och klia nassarna mellan öronen. Två hade vi oftast. Och namn hade de alltid. Men jag kommer bara ihåg Storklas och Lillklas. Kanske för att Storklas rymde upp på Bertils backe och faster Lisa jagade fatt honom iförd två potatisgräv. Potatisgräven sattes med spetsen upp under frambenen och sen försökte faster hukande styra honom in i kätten vilket till slut lyckades. Faster Lisa - en ganska stor och frodig kvinna på den tiden - lutad över grisen, överrösande honom med diverse tillrop - dock icke svärdomar. En syn för gudar!!

Far hade bageri på den här tiden - och grisarna matades med brödrester därfirån vilket alltid borgade för en riktigt rejält bred fettrand på skinkan.

Någon gång i slutet av november kom slaktaren - och gristrälådan kom fram. En form av träkista där grisen skulle - och nu har jag tappat bort namnet - skållas hette det kanske. Har för mig att harts användes i sammanhanget - men till vad vet jag inte. Nåväl slaktmask var det förfärliga namnet som fick oss ungar att grina och tjuta - förtvivlade för att våra kompisar skulle slaktas. Tillsammans med faster Lisa - som var nästan lika gråtmild som vi - gömde vi oss i sovrummet till eländet var över. Och vi svor på att aldrig skulle någonting från dessa grisar komma över våra läppar.

När vi ända tvingades av våra elaka föräldrar att äta pölsan så såg vi ju ögonen från Storklas och Lillklas.

Nåväl - åter till självaste skinkan - den 9 eller möjligen 10 - Annadagen ska det vara. Då skulle skinkan ligga i stora rostfria bagarihinken. I saltlake med en upp och nedvänd flattallrik överst och på denna en ganska stor sten som skulle tynga ner och garantera att skinkan höll sig i lagen hela tiden.

Så småningom - dagen före julafton - blev det vattudragning och sen kok i stor gryta. Ugnsbakningen var inte uppfunnet på den tiden.

Ugnsbakningen kom och i samma veva kom också möjligheten att köpa skinka utan ben. Vilket var helt uteslutet i släkten - som fortfarande en bra bit in på 70-talet köpte halva grisar från Ängesbyn. Huruvida det var svarta eller vita grisar vet jag inte - och torde i vilket fall vara preskriberat.

Nu torde biträdena se ut som en fågelholk om man frågar efter skinka med ben. Eller? Nu finns knappt en rå skinka att köpa. Utvecklingen har gått i andra riktningen. Nu köps de färdiggriljerade och de finns till och med de som köper den färdigskivad?

Jag har inte gått i bräschen i uteckligen - men motvilligt följt efter. Dock går gränsen fortfarande vid att griljera själv. Måste erkänna att svålfri skinka inte är så dumt - det kletet brukade sätta sig på alla ny putsade köksluckor.

Men att ta den första skivan från den nygriljerade skinkan är lycka. Skorpan med söt smak av honung spetsad med lite stark senapssmak. Och den äts på Veteknäck - allt annat är helgerån. Mums! Och nu luktar lägenheten av skinka istället för brunkål.

Min handlare på Nära Dej diskuterade i går om julbord och hur det förändrats. Inte bara skinkan - utan mycket annat också. Grisfötter finns knappast längre, syltorna säljs allt mindre. Ska vi tro att det redan nu finns julbord med inslag av pasta och tacos?

Nu ska jag fortsätta jakten på silltårtan - som egentligen heter något mycket finare - vilket ni ska få veta om jag hinner i fatt den.

Hade ju bestämt mig - att det första jag skulle göra vara att gratulera alla Thomas/Tomas som har namnsdag i dag. Och ett särskilt stort grattis till THOMAS OLOFSSON som är min livlina på många sätt. Vad vore Folkpartiet i Luleå utan dig? Våra vildsinta diskussioner där vi ändå nästan alltid hamnar i samma ruta förlänger livet och håller "tant" i trim.

Måste kommentera Pajala cirkusen innan jag gör något annat. Jag har ju internt följt och haft möjlighet att ge råd under kartellbildningen.

En kort resumé kan vara att socialdemokraterna villkorade samarbetet med Vänsterpartiet med att Bernhard Winsa inte skulle ha något uppdrag och framförallt inte i socialanämnden. Kom ihåg två saker när ni bedömer det här. Winsas "brott" bestod i att han offentligt hårt kritiserat en hemtjänstchef som tillika var kommunalrådet Niskas sambo. Kom också ihåg att Jan Larsson haft en aktiv roll i hela taskspeleriet. Jan Larsson är vice ordförande i Kommunförbundet vilket borde vara ett uppdrag som förpliktar.

Många rykten har föregått gårdagens fullmäktige. Majoriteten skulle inte godta att Bernhard ingick i den borgerliga kartellen. Hur de bara kunde drömma om att detta var praktiskt möjligt med rättsfall ända sen 1983. Något som också belagts av kommunens tjänsteman som lagt ned en hästjobb på det domunent som presenterades på valberedningen.

Valberedningen som blev en parodi. Information från ordförande Niska att vi räknar in Winsa i vår kartell, då blir det lottning i vissa nämnder om sista mandatet, tillfaller mandatet den borgerliga kartellen tar vi helt enkelt bort det genom att minska nämnden. Otroligt men sant!

Efter någon timmes diskussion på fullmäktige godtog de att Winsa räknades in i borgerliga kartellen. Hur det nu hade tänkt sig att undvika det vid en sluten omröstning. Men med deras öststatsmetoder verkar inget omöjligt.

Så Winsa fick sin plats i socialnämnden. Men vänstern försökte in i det sista. Nominerade en kusin till våra Mona Kumpula och hoppades väl att den borgerliga kartellen skulle splittras. Men där fick det tji.

Som hämnd minskade de med majoritetsbeslut antalet ledamöter i kommunstyrelsen så att Mona Kumpula hamnade utanför. Det är inte omöjligt att detta varit Niskas huvudsyfte hela tiden - det övriga kanske mest varit dimridåer?

Frågan är om lilla Pajala verkligen har råd med sådana här dumheter. Unga, dukliga kvinnor göre sig icke besvär - det är inte underligt om kvinnorna flyr Niskas Pajala.

Morgonen på jobbet började dystert – min ”medicinska försöksperson” på jobbet som fortsätter att rasa i vikt. Själv hade jag ju igår en skål mandelflarn på skrivbordet som någon ”omtänksam” folkpartivän satt dit. Ja, ni vet väl – det finns väl fler än jag som lurar sig själv.

Så det var riktigt skönt att få lämna och åka till ”nian”. Som inte alls såg ut så festlig som i fredags – men det fick gå ändå (nästan lika sexistisk som Camilla!).

Högerflanken på bordet – bara fysiskt- var väldig gles. Plus att Börje på vänsterflanken  var sjuk och ersattes av Annika Sundström som – skulle det visa sig – var riktigt på alerten detta hennes sista arbets- och personalutskott.

En skojsam vadslagning om vilka på ”högerflanken” som verkligen skulle vara frånvarande alternativt hur många som skulle komma sent vanns av Maria Salmgren som tippade att båda skulle komma insläntrande allt efter.

Min bordskavaljer från fredagen – SO Hederyd – inledde med presentation av Medborgarundersökningen. Onekligen intressant – nu har vi gjort 3 så vi kan jämföra förändringar.

Han presenterade också projekt Kundtjänst som egentligen handlar om den medborgar- och företagarlots vi i oppositionen motionerat om och fått bifall till. Men det må ”kål de bo de vill” bara det blir verkstad. En kommun som är mer tillgänglig och har bättre bemötande av kommunmedborgarna.

Sen utbröt en livlig diskussion om telefonväxeln. Alla hade erfarenheter av vem som svarade hur – eller inte alls. Nya numret 45 30 00 verkar i alla fall alla ha svårt för. Hoppas det blev rätt här?

Ja sen var det Svartöbrinken – svårt att förstå hur centerpartiet som utmålat Luleås framtid  liktydigt med att folk ska få bygga vid vatten helt plötsligt ska utreda frågan. Och med näringslivspositivitetet som förtecken – hur näringslivsvänligt är det att säga till en småföretagare – Sorry förvisso har du investerat ett antal miljoner men du och dina blivande hyresgäster får vänta tills vi visionerat färdigt! Nåväl, var och en blir salig på sin tro!

Cykelpumpar i stan – medborgarförslag – gick på ”pumpen”! Liksom medborgaren som var förargad över att barnen måste ha egen matsäck med på utflykter – det visade sig att skolmåltider faktiskt ställer upp med det – bara det meddelas i tid.

Nu var klockan 11.10 och presskonferensen skulle avhållas 11.30. Extra kommunstyrelse 12.30 och sen fullmäktige 13.15. Då var goda råd dyra för visst ville jag intervjua min ”försökskanin” lite till. Gerd Niemi den räddande ängeln gick in på extra kommunstyrelse så jag hann ”dricka” lite tillsammans med min arbetskompis. Till fullmäktige kanske jag återkommer ikväll. Eller så i morgon. Nu ska jag i alla fall skrapa två trisslotter. Å då vet man aldrig…

Vilket är påvens A-lag? Ja, inte är väl första tanken att det är ett lag som ska tävla mot Inter, Milan med flera. Fast nu finns långt gångna planer på det. Vilket scoop för stand-uppare, revymakare och andra.

Och nätredaktören ska nog ut och julhandla för han/hon hade redan lagt ut länken om vad som händer idag. Kurirens nättidning "avslöjar" att det är kommunfullmäktige i Luleå och Boden idag. Och att kommunfullmäktige i Luleå ska behandla och bifalla folkpartiets motion om alkolås i bilar som transporterar barn.

DN avslöjar - vilken den här bloggen gjorde för länge sen - att utsläppsrätter blir årets julklapp. Annars kan man ju undra om Fugelsangs rymdäventyr hunnit sätta några spår i tomtens julklappssäck.

En bra julklapp till oss alla är att färre ungdomar tar droger trots dumpade priser och ökad tillgänglighet. Det tar lite udden av de kritiker som tror att ett serveringstillstånd hit eller dit har någon större påverkan på ungdomars drickande.

Och regeringen fegar och backar om hem-PC. Avdraget försämras något men kommer att finnas kvar. Är det verkligen rimligt att fortsätta skattesubventionera hem PC idag när utvecklingen gått till att de snarast är hembio som köps?

Och skolminister Janne Björklund har för ovanlighetens skull tydligen gjort ett otydligt uttalande. Enligt morgon TV ska han ha sagt att möjligheten att läsa upp gymnasiebetygen ska försvinna. Vilket han inte vill kommentera. Jag vet väl vilket problem han vill komma åt nämligen att elever ger upp efter 1,5 år på gymnasiet, går kvar och struntar i det mesta för att direkt efter gymnasiet gå in på komvux och läsa upp betygen. Naturligtvis en dyr väg att gå som måste få sin lösning. Dock kommer nog inte lösningen att bli något total stopp att läsa upp betyg.

Nu tickar klockan och efter uppvärmning med tidningskrönikan kan nu arbetsdagen kan börja på allvar. Få se vad och vem som kan göra mig lycklig idag - utifrån Torkell Omnells råd. Och hur jag kan göra någon lycklig? Claudia C ska jag göra "lycklig" ikväll genom att besvara hennes frågor om medborgarförslag. Nu nedtecknat bara för att inte glömma.

Kändes kyligt när jag sträckte ut handen till den tomma brevlådan. Mental kyla för att tidningarna inte kommit men även fysisk kyla. Det senare numera något att glädja sig åt. Minus 10 så nu kan jag hoppas på nederbörd. Såna där fint nedsinglande snöflingor som på julkorten.

Dock i lagom mängd - snälla du som bestämmer sånt - inte riktigt lika mycket som förra julafton.

Apropå gårdagkvällens skriverier om tv-inslaget vill jag säga att den kultur som jag beskrev tack och lov höll sig inom tullarna. I relationerna mellan en klick - styrd av JJ - och länen.

Nu kom tidningarna så nu ska jag kolla in och det verkligen varit så lugnt som nättidningarna speglat.

Har fått riktigt dålig vanor att dra mig länge på morgonen. Det kan ha en viss orsak att jag i julstöket nu sover i tv-rummet och har nära till tv-kontrollen. Ganska mysigt med barnprogram på söndagmorgon.

Något intressant på nättidningarna har inte dykt upp sen jag gjorde min snabbkoll i natt. Ovanligt lite fylla och misshandel i våra lokala tidningar - hoppas det beror på verkligheten och inte på att redaktörerna också rusar runt i julstressen.

Själv har jag gjort en premiär här på förmiddagen. Reserverat biobioljetter via internet. Så nu kanske kulrutkvoten på det området ökar. Enkelt var det också - men jag måste komma ihåg att hämta dem före klockan 18 i morgon - vilket väl innebär att jag måste göra det idag. Vilken film det är - det kan jag inte skriva eftersom jag ska överraska någon med en biobiljett till julklapp!

Jo, det är nog bästa att hämta dem idag. Att tro att kommunfullmäktige slutar före 18 är väl bara en dröm. kan inte tänka mig att det tar någon hänsyn till att jag skulle vilja bara på Sara och Lisas julfest i morgonkväll.

Nu pular jag vidare med denna dag - eldar tredje ljuset och måste tillbak till köket och kolla läget. Sen blir det 12-kaffe i vanlig ordning. Därefter ett anfall mot stan för att se om jag kan hitta en parkeringsplats i närheten av Ljus & Kraft - damsugarinhandling för fars räkning. Så måste det väl bli någon timme till att kolla igenom morgondagens tre sammanträden. Så det inte smugit sig in någon överraskning i dessa orginalhandlingar.

Jag återkommer väl framåt kvällen

Det var foto och bloggförbud från festen så sorry - det blir inga smaskiga Se & Hör bilder. Men jag kan tipsa att nye presidie "gossen" Leif Wikström trotsade fotoförbudet.

Hann ta mig en tupplur när jag kom hem i går eftermiddag. Huvudet på kudden och jag måste ha somnat på störten. Vaknad 17.10 men trodde minst en minut att det var 05.10. Men in i duschen, på med kjol och top. Lite mascara och läppstift.

Anlände i god tid (undrar om du höll hastighetsbegränsningen, Sture?) till stadshuset där nye gruppledare för moderaterna, Mattias K, också just kom och hade kommit ihåg kortet till dörren.

På nian möttes vi av ett antal festklädda damer och herrar. Tror alla damerna hade nyinköpta dresser - de var så fina! Och det är förunderligt hur de kan förvandla vår inte alltför upphetsande sammanträdeslokal. Den gjorde verkligen skäl för namnet festvåning.

Och i vanlig ordning "plågade" oss Nina med melodikryss. Och kvällen till ära ett nytt sånghäfte. Och Conny och Aron från BD Pop såg till att det blev lite klass på musicerandet också.

Fantastiskt god mat - bakelse med rökt renkött, lax i ugn med duchesspotatis (namnet hittar jag på själv) och kaffe och kladdkaka. Med tillhörande drycker! Allt gott kommer från Sunderbyn - så också cateringmaten. Jag lyckades nog inte helt parera onödiga poäng om jag så säger. Och eftersom jag toppade med att slakta en chokladask när jag kom hem så kan dagen ur det perspektivet räknas som förlorad.

Tiden bara rusade i väg - och efter en stilla promenad genom stan - med vissa strtandhugg satt jag på nattbussen hem. Måste erkänna att jag hade svårt att hålla mig vaken på bussen - vilket chauffören nog noterat - så mitt i rondellen stannade han bussen och sa att nu kunde jag inte åka längre in i byn. Han visste inte att finessen är att jag är med och rundar rondellen så får jag 20 meter närmare hem! Fast jag undrar hur stor risken hade varit att jag slumrat till och åkt en vända till till stan?

Så slutade den kvällen med att jag tittade på boken vi fått i julgåva - och slaktade en Aladdin. Tur att jag bara tycker om några. bitar

Utifall jag nu hade några tankar om en gravsten (minneslund duger så bra) så har vi skojat de senaste dagarna om att texten i alla fall är given: "Hon skulle bara.." Hur jag än hr bestämda planer på att landa någorlunda tidigt i hemmet är det alltid något jag "bara ska..". Nu gäller det dessvärre inte bara hemfärder men kändes aktuellt då jag mycket målmedvetet hade bestämt mig för en arbetskväll hemma.

När jag landade strax efter sju så fick jag i alla fall belöningen - första biljetten till Kulturens Hus. Fick och fick - jag har betalat en slant för att få vara med på "förpremiären" den 5 januari. Men det är det absolut värt - så länge som jag väntat. Och så många ritningar jag sett och varit med om att ta fram. Tänk att det äntligen blir verklighet - och att "bibblan" också är med. Som i folkpartiets och den övriga oppositionens förslag, årgång 1988 tror jag den versionen var aktuellt. Ni förstår vi har försökt blidka och fresta  socialistmajoriteten med många olika förslag innan det nu äntligen blir verklighet.

Efter att ha sovit till Sveriges seger över Ryssland i hockey så har jag umgåtts med nål och tråd. Därav denna för mig sena blogg. En viss karantän för att språkbruket som används i mitt umgänge med dessa företeelser inte skulle speglas i bloggen.

Alltså inte hunnit ta del av särskilt mycket som retat upp mig heller. En okunnig programledare möjligen i Karlavagnen som lät en inringar beklaga sig över hyr dyrt det skulle bli med 3 barn nu när fritt inträde på museerna avskaffades. För det första framkom det att besöken nog inte varit så frekventa och dessutom borde väl programledaren vara så pass med att hon kunnat trösta honom med att det blev rena förtjänsten eftersom barn även framledes går in gratis.

Och så har det demonstrerats mot a-kassan. 300 deltagare i Luleå känns väl inte som om upprördheten är så våldsam. Kanske uttalandet av en av demonstranterna om att det nog kommer att bli jobb med regeringens politik men det är jobb som vi inte vill ha. Det kanske just det som är pudelns kärna. I vilka lägen ska vi  kunna avstå jobb "vi inte vill ha" och förvänta oss att bli försörjd av systemet. Frågan är hur länge ett sånt system håller?

Men jag håller helt med Ulf Andersson som skriver en insändare i dagens NSD. Han hoppas att Krister Hammarbergh ska arbeta för att avskaffa riksdagsledamöternas inkomstgaranti så att också dessa "stimuleras" till att söka och ta andra arbeten. Det är ju en skam att vi skattebetalare ska försörja mediokra "författare" som Birger Schalug och Per Garhton, före detta miljöpartistiska riksdagsledamöter som roar sig att sitta på sin kammare och skriva sånt som folk inte vill läsa.

Godnatt - i natt blir det för få timmar sömn. Men jag skulle ju bara skriva några rader på bloggen nu när den äntligen fungerar igen!

Fler än 10 ggr hade det gått i väg - min kommentar till Magnus. Det visar bara på vilken nivå det är på mitt tålamod. När det inte gick iväg med en gång så tröck (ordet ser ut som hembygge, Lars!) jag förstås igen - precis som jag alltid gör med hissar. Bloggen känns fortfarande väldigt lynnig - men annars ska jag radera bort överexen - om jag så säger.

Men till Lars som frågade om ordet "gnattrig" så är det väl ett hembygge det också - av ordet gnata - smågräla. Smågräla lite trött och tråkigt och inte helt vänligt - men inte riktigt ovänligt heller. Så var det!

I går kväll ville jag bara förmedla budskapet till alla bloggare att vi faktiskt är med och skapar världsfred. Det sas det på Tengby direkt igår kväll. När vi nu kommunicerar världen över med internet och dessutom kan lära känna människor på ett annat sätt så kommer det öka förståelsen och minska risken för krig och konflikter.

Det må vara en och annan som tvivlar när det ser hur vi ibland kan fajtas mellan våra lokala bloggar.

Det är kanske mer att hoppas på den tankekommunikation som någon norrman i en sent TV program igår kväll trodde på. Han trodde fullt och fast att det inom en inte allt för tidsrymd skulle vara möjligt. Och då kanske min dröm och en direktlina in till bloggen också blir verklighet. En dag som denna då jag så småningom intog sessionssalen och lyssnade till gymnasieelevers dröm om det framtida miljövänliga samhället. Därefter kastade mig ut i kommersen och konsumerade kläder för massor med pengar för att därefter sitta i tingssalen hela eftermiddagen.

Många intryck - både positiva och negativa -några hoppas jag hinna delge er under kvällen. Om Gud är med mig och bloggen vill!

Tur jag inte hade så mycket kontanter när jag var på julmarknaden - jag handlade ändå så jag fick låna 20 kronor av far. Liten men naggande god marknad - utställarna i princip medlemmarna i hantverksföreningen Mångahanda vilket kanske bottnar kvaliteten. Och så fick scouterna sälja den sedvanliga enriskransen till ytterdörren.

Och sen en tur till stan. Kvantum, Tiimari och Clas Ohlsson. Fick faktiskt en parkering på Smedjegatan - men paniken närmade sig - man liksom såg hur mängden julhandlare ökade i strid ström.

Träffade min fd svärfar Rolf Nilsén utanför Smedjan. Rolf numera iförd prydliga herrglasögon - snygga. Han rättegång kommer på tisdag eftermiddag. Var välkommen som stöttning och de ska jag nog ta mig tid till. Som många andra politiker har jag - om inte riktigt närt en dröm - så ändå tänkt att det skulle vara intressant att pröva på nämndemannaskapet.

På hemvägen, vid halvtretiden, kunde jag konstatera ett pärlband av billysen på Storhedsvägen. Bilar på väg från köpcentrat in mot staden. Kö ända fram till nya Prixrondellen! Verkar som om vi är köpstarka tillräckligt för att matcha ytteligare ett IKEA.

Nu är det julklappsinläggning. Varför ska jag alltid välja de  mest skrymmande och otympliga leksakskartongerna som återfinns på Sara och Lisas önskelista? Men snart är de tillräckligt stora för att bara önska pengar eller presentkort. Och jag måste väl erkänna att det inte bara är negativt att hantera rosa fluffiga söta saker!

Jag har många manier - en är att adventsljusen ska ha just den hämna tripp-trapp-trull som man (bara) kan se på julkorten. Eftersom jag absolut ska ha riktig egenhändigt plockad mossa ställer detta till problem. I kombination med att jag efter min tid i räddningsutskottet och alla förmaningstal från brandingenjör Berglund lärt mig att aldrig lämna ett rum med ljusen brinnande. Så nu knatar jag mellan rummet och köket där jag håller på att kompletteringsbränna 1:a ljuset i advent. Det är ju dags för tvåan i morgon!

Så ser jag att polisen i Hagfors nu har använt sista rullen toalettpapper som inköptes för 20 år sen. Av misstag hade de gjort en felaktig beställning - men det har visat sig vara en god investering för på den tiden stod rikspolisstyrelsen för kostnaden 60 000 kronor. Jag gjorde själva samma fatal misstag i slutet av 60-talet. Jag beställde 20 förpackning Edet pappershanduk och förväntade mig att få 20 buntar med ca 100 i varje. I stället anlände 20 kartonger med 100 buntar i varje. Det tog många minuter innan jag fick tag i hakan när gubbarna började bära in - jag lovar jag blev mobbad resten av tiden på den bokföringsbyrån.

På spaningen efter Fredriks baby noterade för övrigt stöd för att döpa om vår astronaut till "fågelsång" för Fredrik hade kallat honom Fuglesand.

"Dagens skämt" säger Swedell om Törnman nya utspel om att folkomrösta om poltikerarvoden.

Men att Jens just nu ringde och påminde mig om att jag skulle vara på teatern klockan 15.00 - det känns just nu som blodigt allvar för en som sitter i en urtvättad gammal Kuriren T-shirt med håret på ända och en lång att-göra-lista.

Måhända ni också får veta vad det är för kulturell upplevelse jag ska få i eftermiddag? Jag minns bara att jag sa Ja när Jens frågade om att följa.

Tiden bara rusar iväg - hur jag än tänker österländskt om att tiden kommer till oss - inte alls går ifrån oss. Samordningsförbund - det nya - på förmiddagen. Arbetsförmedlingschefer - två kvinnliga - och så Åsa Wikström och Eva Bergström, moderat respektive sosse, Leif Wikman och jag och så Monica Carlsson från landstinget. Det är vi som är det nya - som ska fixa specialsydda lösningar för att sjukskrivna, arbetslösa socialbidragstagare ska få en väg tillbaka till jobb. Även om jag skriver lite raljant så tror jag verkligen att detta kan vara en modell där vi verkligen ser den enskildes behov och utgår från detta. Och Reneé på "kassan" är verkligen en klippa med ordning och reda och klara besked.

Efter lunch var det kommunstyrelse - har ju förstås lämnat föredragningslistorna på jobbet. Men det mesta gick på räls - det vill säga efter beredande utskotts förslag. Några stopp blev det. Tomtkön - där jag och Karl P var helt överens i utskottet - nog måste en köplats kunna överlåtas till barnen. I våran folkpartigrupp gick vi vidare och tyckte nog att den kunde få överlåtas inom familjen. Varför inte underlätta generationsskiften i boende? Kanske barnen vill överta föräldrarnas villa - och överlåta sin tomtköplats till föräldrarna? Men Karl hade som han sa - ordentligt diskuterat detta i sin grupp och kommit fram till att det nog var bra som det var - ingen överlåtelse alls. Nu var det inte längre frågan om hur fantastiskt HSB:s bosparande var - nu hade de som sagt diskuterats ordenligt i s-gruppen. Ordentligt överkörd, kommunalrådet, kanske hade varit bättre uttryckt.

Andra riktiga stoppet var när vi i folkpartiet ville veta om satsningen om 1,5 miljoner till nya Kårhuset skulle ses som kommunens totala satsning. Vi ville få en blick över hur hela koncernen Luleå kommun skulle stötta. En samordning med eventuella bidrag från de kommunala bolagen. För att kunna visa upp en riktigt rejäl grundplåt från hela kommunkoncernen. Väldigt omotivetat irriterat kommunalråd! Som drog jämförelser med att det alltid blivit diskussioner om bidrag till elitidrotten. Det har det i modern tid blivit bara en gång. Det var då kommunalrådet försökte "skylla" på löften till funktionhindrade för att uppfylla utlovade "kommunalrådsgåvor" till elithockeyn.

Så ska jag i kvällen aftonbön tillbe försynen som sett till att det inte inträffat några olyckor som kunde förhindrats av alkolås. Och be att försynen är med oss tre månader till. För efter två folkpartimotioner och några år ska ska nu fullmäktige ÄNTLIGEN bifall det självklara att det ska finnas alkolås i bilar som ska skjutsa våra barn och ungdomar.

Annars tänker jag tillbringa kvällen tillsammans med profeten Kahlil Gibran. Han som ger oss sanningen om livet, kärleken och döden. Och allting annat mellan vaggan och graven. Väldigt känd och citerad enligt Månadens bok. Något känner jag väl igen;  "Kärleken ger intet annat utom sig själv och tar intet utom från sig själv. Kärleken äger intet och kan ej heller ägas: Ty kärleken är allt för kärleken". Och om barn som kanske är ännu klokare: "Era barn är inte era barn. De är livets söner och döttrar till Livets längtan efter sig själv. De kommer genom er, men inte från er...Ni kan ge dem er kärlek, men inte era tankar, Ty de har sina egna tankar"

För övrigt borde de där fotgängarna bära ordentligt med reflexer i dessa mörkrets tider. Vi är många som som borde bättre oss!

Och är det mycket skriv och stavfel i detta inlägg så beror det på att jag inte hittar några vettiga glasögon!

En rikitigt trevlig kväll i går i god väns sällskap. I all enkelhet hemma vid köksbordet. Och idag kliver jag inte på vågen. Mor Annas hjärtegoda pepparkakor, Kvibille (extra pris, 2 för 30) och ett par glas rödvin pep ner i magen utan att jag ens tänkte på hur många poäng det var.

Sovit till klockan 8 - och undrar om det kan vara mina inflammatoriska tabletter som gör mig till långsovare.

Tidningarna innehåller den vanliga söndagskompotten. Svår misshandel, 40 årig misshandel 60 åring i bostaden, rattfyllerist försökte simma från polisen, man gick bärsärkagång, bilolycka med misstänkt rattfylleri, förlust för Luleå hockey. Det sistnämda hör väl dock inte till vanligheterna - det går ju hyfsat bra.

I storstadspressen kan vi läsa om ökat förtroende för regeringen. Majoritet för att sossarna hade gjort en sämre val. Vilket föranleder väldigt onyanserade debattinlägg i Expressen.

Idag ska jag göra en riktigt ovanlig resa. Med tåg till Murjek för att hämta hem en bil. Riktigt som på 50-talet eftersom vi numera har en tågstation i Sunderbyn. Så 11.58 kliver jag på tåget. Och då passar jag på att läsa igenom ks-handlingarna en gång till och summera vad Månadsmötet tyckte.