Strutz refleXioner

Jag är väl lite så - dit det å bär. För nu ska jag på bio ikväll igen. Läste den osignerade recensionen av Underbara älskade och föll för den. Sorgearbete handlade den om - och sorgearbete kan vara mycket. Inte bara när någon person dör fysiskt så att säga. Det kan vara att "tappa" människor på annat sätt också. Det som är så märkligt och märkvärdigt är att beteendet hos oss människor är så lika oavsett vad det gäller.

Fast man kan fastna i ett evigt sorgearbete om man inte lär sig att leva här och nu - vilket är lättare att säga än att göra. Men att inte uppleva problemen flera gånger; om det händer, när det händer, och när det har hänt. Det finns ett klokt sägesätt för detta - som inte faller in hos mig just nu.

Men ständigt sol ger öken - så vi ska väl ha våra motgångar också. Hur jag nu kom in på det. Men just nu bara skriver jag - i väntan på att mina kompisar ska hämta mig. Vi delar på oss - de ville se Dejavu. Så vi ska till och med till olika biografer.

Det var bara jag som ville gråta! Så nu ska jag gå och stoppa ner några pappersnäsdukar. En flaska vatten finns redan nedputtad - och så tror jag att jag ger blanke den i allt vad poäng heter och köper mig lite godis.

Eftersom vi ska träffas här hemma hos mig sen - så är det lika bra att falla med en gång. Pepparkakor och ädelost kan jag i alla fall inte motstå även om det finns små plommontomater. För att inte tala om den örtmarinerade vitlöken. Så då vet ni att inte komma nära mig i morgon.

Nu är dom här!