"Hon skulle bara"
Utifall jag nu hade några tankar om en gravsten (minneslund duger så bra) så har vi skojat de senaste dagarna om att texten i alla fall är given: "Hon skulle bara.." Hur jag än hr bestämda planer på att landa någorlunda tidigt i hemmet är det alltid något jag "bara ska..". Nu gäller det dessvärre inte bara hemfärder men kändes aktuellt då jag mycket målmedvetet hade bestämt mig för en arbetskväll hemma.
När jag landade strax efter sju så fick jag i alla fall belöningen - första biljetten till Kulturens Hus. Fick och fick - jag har betalat en slant för att få vara med på "förpremiären" den 5 januari. Men det är det absolut värt - så länge som jag väntat. Och så många ritningar jag sett och varit med om att ta fram. Tänk att det äntligen blir verklighet - och att "bibblan" också är med. Som i folkpartiets och den övriga oppositionens förslag, årgång 1988 tror jag den versionen var aktuellt. Ni förstår vi har försökt blidka och fresta socialistmajoriteten med många olika förslag innan det nu äntligen blir verklighet.
Efter att ha sovit till Sveriges seger över Ryssland i hockey så har jag umgåtts med nål och tråd. Därav denna för mig sena blogg. En viss karantän för att språkbruket som används i mitt umgänge med dessa företeelser inte skulle speglas i bloggen.
Alltså inte hunnit ta del av särskilt mycket som retat upp mig heller. En okunnig programledare möjligen i Karlavagnen som lät en inringar beklaga sig över hyr dyrt det skulle bli med 3 barn nu när fritt inträde på museerna avskaffades. För det första framkom det att besöken nog inte varit så frekventa och dessutom borde väl programledaren vara så pass med att hon kunnat trösta honom med att det blev rena förtjänsten eftersom barn även framledes går in gratis.
Och så har det demonstrerats mot a-kassan. 300 deltagare i Luleå känns väl inte som om upprördheten är så våldsam. Kanske uttalandet av en av demonstranterna om att det nog kommer att bli jobb med regeringens politik men det är jobb som vi inte vill ha. Det kanske just det som är pudelns kärna. I vilka lägen ska vi kunna avstå jobb "vi inte vill ha" och förvänta oss att bli försörjd av systemet. Frågan är hur länge ett sånt system håller?
Men jag håller helt med Ulf Andersson som skriver en insändare i dagens NSD. Han hoppas att Krister Hammarbergh ska arbeta för att avskaffa riksdagsledamöternas inkomstgaranti så att också dessa "stimuleras" till att söka och ta andra arbeten. Det är ju en skam att vi skattebetalare ska försörja mediokra "författare" som Birger Schalug och Per Garhton, före detta miljöpartistiska riksdagsledamöter som roar sig att sitta på sin kammare och skriva sånt som folk inte vill läsa.
Godnatt - i natt blir det för få timmar sömn. Men jag skulle ju bara skriva några rader på bloggen nu när den äntligen fungerar igen!