Härdsmälta
Med åren har det blivit allt viktigare att snabbt haka på mediadebatter. Någon gång (i mina memoarer?) ska jag ta mig tid att beskriva den förändringen - det är faktiskt fascinerande.
Allt nog - denna framtvingade snabbhet - måste ändå alltid kombineras med att man hinner ta reda på lite fakta - jag tror att det är viktigt i längden för ens trovärdighet.
Av det skälet - och att vi som parti väl kan anses lite partisk i fallet Anders Mansten har väl min profil varit låg i frågan.
Men efter att ha lyssnat live till landstingsdirektör Elisabeth Holmgren i radion Norrbotten tar jag mig bara för panna.
Den tremanna delegation som igår levererande uppsägningen av Anders gör det i huvdsak med arbetsmiljörapporten som grund, säger Elisabeth i sändning nu i morse.
En rapport - beställd-betalt-offentliggjord - av landstinget. En rappport vars vetenskapliga status ifrågasätts av många. En rapport som landstinget skyndsamt såg till att publicera trots att den innehöll kränkande omdömen om en av deras anställda. Dessa kränkningar sker dessutom huvdsakligen genom anonyma utsagor.
Jag har varit helt övertygad om att landstinget skulle ha något annat i rockärmen om de verkligen skulle gå till arkebusering. Men tydligen inte.
Som tillägg nämndes att Anders i en artikel skulle beskrivit ett patientärende där det möjligen skulle gå att identifiera personen. Men, herregud, mina vänner, den artikeln publicerades för ca 10 dgr sen.
Den som går in i tidningarnas nyhetsarkiv kan konstatera att landstingsledningens kamp för att bli av med en frän kritiker pågått i åratal.
Allmänheten reagerar kraftigt mot landstinget med debattinlägg och insändare. Men var är de politiska tyckarna och facken. Bortsett från ett kraftfullt uttalande för Mansten från Robert Svartholm, läkarförbundet i Norrbotten, är det oroväckande tyst. Var är värnet om yttrandefriheten och anställningstryggheten?
Allt nog - denna framtvingade snabbhet - måste ändå alltid kombineras med att man hinner ta reda på lite fakta - jag tror att det är viktigt i längden för ens trovärdighet.
Av det skälet - och att vi som parti väl kan anses lite partisk i fallet Anders Mansten har väl min profil varit låg i frågan.
Men efter att ha lyssnat live till landstingsdirektör Elisabeth Holmgren i radion Norrbotten tar jag mig bara för panna.
Den tremanna delegation som igår levererande uppsägningen av Anders gör det i huvdsak med arbetsmiljörapporten som grund, säger Elisabeth i sändning nu i morse.
En rapport - beställd-betalt-offentliggjord - av landstinget. En rappport vars vetenskapliga status ifrågasätts av många. En rapport som landstinget skyndsamt såg till att publicera trots att den innehöll kränkande omdömen om en av deras anställda. Dessa kränkningar sker dessutom huvdsakligen genom anonyma utsagor.
Jag har varit helt övertygad om att landstinget skulle ha något annat i rockärmen om de verkligen skulle gå till arkebusering. Men tydligen inte.
Som tillägg nämndes att Anders i en artikel skulle beskrivit ett patientärende där det möjligen skulle gå att identifiera personen. Men, herregud, mina vänner, den artikeln publicerades för ca 10 dgr sen.
Den som går in i tidningarnas nyhetsarkiv kan konstatera att landstingsledningens kamp för att bli av med en frän kritiker pågått i åratal.
Allmänheten reagerar kraftigt mot landstinget med debattinlägg och insändare. Men var är de politiska tyckarna och facken. Bortsett från ett kraftfullt uttalande för Mansten från Robert Svartholm, läkarförbundet i Norrbotten, är det oroväckande tyst. Var är värnet om yttrandefriheten och anställningstryggheten?
Kommentarer
Trackback