Bloggen - mitt trygghetslarm!
I NSD idag skriver en Arne Häggquist från Malmberget "Det gör inget om Du blir refuserad. Huvudsaken du får skriva av dig". Det är väl det som ligger bakom att det är så kul att skriva i bloggen.
I morse när jag avslutade med att skriva om "steg på bron" kom jag och tänka på vilka språkliga förvecklingar det kan bli. När sonen Jens är i södra sverige och samrådet om husbyggen och pratar om åt vilket håll (hus)bron ska vara så tittar de lätt förvånande på honom. En "bro" för en sörlänning handlar om den över Aleån eller Ölandsbron. Jag kommer inte ihåg vad det säger, farstubron kanske. Fast jag tror att det är något helt annat. Så det är klart att när Jens säger att jag ställer det på bron så tittar det ut över vidderna och funderar vilken bro han menar.
I gårkväll på Astma & Allergis årsmöte blev det också tal om lokala varianter av språket. Luleå-Nederluleå lär vara enda stället där det finns "plättar". Småplättar finns på andra ställen men inte plättar. Då heter det tunnpannkakor.
Så kom vi på ett ord/benämning till som nog också bara finns lokalt här: pruck. Vem vet vad en pruck är?
Och när en äkta Kalixbo säger papper då avslöjar den sin hemvist även om språket är rikssvenska i övrigt!
Det som är bäst med vårt språk här uppe är i alla fall o:na. Tänk så rationellt med att bara sätta ett o framför när något inte är gjort - dvs ogjort. Ovarit, ofarit, olåst, ostängt.. Listan kan ju göras oändlig. Tänka så många bokstäver och ord man sparat i 57 år?
Hej!
Visst kallas större plättar än småplättar för plättar även inåt landet. Utanför Boden, där jag växt upp, förekommer den benämningen.
En kalv kallades för pruck.
För övrigt har många uttryck från landsbygdens verksamheter blivit vanliga även i andra sammanhang.
T.ex. krubba och krubbitare, hoppa över skaklarna, fatta galoppen, lägga manken till, trava iväg till o.s.v.
Hälsningar
Håkan I
Ja, fast Boden är ju nära metropolen Sunderbyn.
Alla kalvar kallas inte pruckar enligt min sageskvinna, även om jag också skulle svarat så. Men när jag tänker vilken röst tanterna använde när det pratade om och till pruckar tror jag sageskvinnan har rätt. Det handlar om tjurkalvar. Du vet man använder olika röstläge även när man tilltalar babysar av olika kön. Det var absolut pojkläget man använde till pruckarna.
Nu ska jag simma en kilometer. Ha det så bra Håkan. Vi fortsätter språkdiskussionerna när vi träffas - rätt kul.