Grattis Jens
I mål på 9.53 och någonting. En person som inte är känd för att vara särskilt snäll mailade till mig idag och hävdade att jag inte behövde vara orolig. Nattvakten vid Zornmuseet skulle vara särskild kranskulla för Jens när han kom där i nattmörkret.
Nu var ju änglarna från Lingbo kyrka i fredags tydligen med idag också så allt gick väl. Fast det vet jag då inte än hur pass mörbultad han känner sig. Han har inte gett sig till känna än. Men mobilen är igång - grattis SMS har gått fram.
Det här med änglarna är intressant. En mycket god vän till mig är övertygad om det gick bra med krocken i fredags för att Jens finns med på listan över de som May-Britt och Nancy (gammel fastrar i släkten) ber för varje dag. Min vän finns med där också - och jag - och många många fler. Oavsett vad man tror om det - så visst är det fantastiskt att det fortfarande finns människor som varje dag i bön visar omtanke om en lång radda medmänniskor.
Ur boken Änglar,visst finns dom.
Metafor av änglars skapelse:
Det var en gång för länge,länge sedan.Före den tid som vi känner nu,det fanns en ljuslåga i Guds hjärta.Den gudomliga ljuslågan exploderade i miljoner stjärnor.Varje stjärna fick ett namn skriven i Guds ord.Sådana stjärnor var änglarna.Medan de var stjärnor,växte de,utvecklade sig och sjöng till alla andra stjärnor i himmelen.De fick lära sig vad ljus,kärlek och visdom var mycket före ni var till.De hade ingen kropp men hade frihet och var medvetna om att de var.Änglarna hade stor frihet att resa igenom universum,i vilken riktning de än koncentrerade sig på färdades de i.Vad de önskade skapade de.Så de skapade stenar,jorden,träd,blommor,stjärnor och planeter,till och med moln och vindar.Änglarna kunde röra sig med stor lätthet och förändra sig från en form till en annan.De kunde vara ett moln,månen,solen eller en fisk eller en katt.Några sådana änglar tyckte så mycket om deras nya form så de började tänka att de var formen,skapade skuggan och glömde vem de var.De blev människor.