Allt är min förtjänst - åtminstone solen!

Precis när jag talat med Anja och vi definitivt bestämt att det inte blev något fp-på-stan-bord idag, ja då ökade solen hela tiden i intensitet. Så att solen sken över folkfesten stadsmaran är bara min förtjänst - hade jag gjort som så mången gång förut - skickat ut mina "soldater" med uppmaningen att det snart blir bättre väder hade det snöat och regnat hela eftermiddagen.

Och jag säger bara vilken dag - först hann jag hem med varorna jag handlat till mor - fick tolvkaffe som belöning. Drog mot stan och träffade Jens och gav honom hans nummerlapp. Han var ju vår ende på Ferruformmilen - de hade start och mål ute vid universitetet.

Själv hade jag lovat att parkera vid Rådhustorget - kyrkan någonstans för att hugade spekulanter skulle kunna lämna grejor i min bil. Lite orolig blev jag när jag ringde Thomas tjugo i två och han lät som om han var kvar i sängen. Nåväl det var han inte.

Så 14.05 var vi samlade alla fem - Nisse, Ylva, Marja-Liisa, Thomas och jag - utanför Quality Hotel. Där hann vi faktiskt se Jens komma och passera på väg tillbak mot universitetet.

Vi kom igång och jag blir ju alltid ivrig. Hyfsat gick det väl utifrån att jag varit sjuk i fjorton dagar och inte riktigt vågade satsade för fullt. Och knäckt blev jag förstås när Marja-Liisa kommer och susar om mig när det är två kilometer kvar. Då hade jag dessutom fått lätt skavskår av inlägg som jag rekommenderats av min fotvårdare.

Nå slutet gott allting gott. För att kunna springa in på upploppet var jag tvungen att ta av mig skorna. Speakerna - som jag sen kunde konstatera var JP Kostet från Sunderbyn - sa att nu kommer Ylva Strutz och eftersom jag inte sett Mårten Ström än så vann hon väl?

Väl i mål kom minsann inte någon av de mina och tog hand om mig. Men Lars-Magnus Eriksson visste berätta att jag vunnit en cykel. HÖGSTA VINSTEN! Ett presentkort på en Skeppshultare. Och ovanpå det så vann jag en fin duk till brödkorgen på något som kommunen lottade ut.

Bästa av allt var att jag träffade så många trevliga människor - förutom de allra trevligaste som jag hade med mig. När Stefan - en kompis från Nautilus - hejade i första trafikövergången så kändes det bara som att visst klarar jag det här.

Nu blir det en salig oordning på detta - men jag hann hem till mor och far och äta palt också efter loppet - och när jag vann 20 kronor på Keno så förstod jag att denna dag inte var ägnad till tur i kärlek. Så jag har varit till Kvantum och inhandlat. Där träffade jag Allan Sundberg  (stadsarkitekt fd) - still going strong!

Fyra trisslotter som jag inte öppnat än - och ÅRETS SMAKSENSATION av den positiva sorten - surströmmingsost. Jag trodde själv först att det var en skämt men tjejer och killar - vilken smaksensation!!

Och hör ni inget av mig innan måndag morgon - jag då fortsatte turen med trisslotterna - och då är jag redan på väg till.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback