Från hemmafronten
Mitt nya liv att inte jobba ihjäl mig har börjat. Spekuleras i att mitt relativt höga tempo med tidigar morgnar och hålligång hela dagen och oftast en bit in på kvällen kanske kan bidra till den lilla ohälsan. Och i mina bättre stunder så vet jag det. Men allt jag håller på med är ju så förtvivlat roligt - faktiskt.
Idag har jag pratat med min "shaman" från Karesuando. "Trollpräst från primitivt folk" ser jag att det betyder. Men det är något härligt, sunt primitivt (för att inte tala om kreativt) över min vän Anne så i min egen tolkning av Shaman så är hon en sån.
Tur hon ska komma till Älvsbyn för jag hittar ingen bild av henne!
Så har jag bokat Polarhotellet i Älvsbyn för vårt minilandsmöte i slutet av månaden. Det är på många sätt likt de flesta andra hotell men det som slår de flesta på fingrarna är deras känsla för service och tillmötesgående. Mycket turister i augusti hade de haft - bara glädjas åt att Norrbottens pärla också fått del av den näringen.
Och rensat och svarat på mail - hur det drar ihop - och ett och annat händer att de faller mellan stolarna - eller bort i minnet - lika bra att erkänna.
Och hat - vad jag "hatar" när sammanträdesdagar ändras och flyttas. Rekordet för i år står nog polisstyrelsen (tätt följd av samordningsförbundet) för som återigen flyttat ett sammanträde från augusti till mitten av september. Nog är det ju mest bara tur om polisstyrelsens ledamöter lyckas ha denna dag ledig med mindre än en månad dit?
Ja vad har jag mera hunnit med - ett par besök bland annat av Christian (våran svärmorsdröm) som tyvärr drar till Skåne nu i höst. Med en flickvän som utbildad lärare som inte får plats i Luleå kommuns skolor - inte ens i vikariepolen - så blev det så.
Och så hade jag en bunt brev som absolut måste på lådan före 17 så det hjälpte mig i ambitionen att åka hem i tid.
Och så den sedvanliga inhandlingen till mor och far på Kvantum. Vem kan förklara för mig varför det var så extremt mycket folk där idag? Lönedag - nej! Pension - nja - men pensionärernas "julafton" är torsdag fm. Så vad kan det då vara mina vänner?
Och så kommer jag ihåg - känner starkt i magtrakten - att jag glömde snika mig matrester hos föräldrarna. Det satt nog i bakskallen att de ätit leverkaka. En av de få rätter som jag helst ratar.
Nu ska jag bland annat ha ett par medborgarkontakter - tydligen så har Nord Nytt haft något inslag om att alkolåsen till skolskjutsarna - denna kommunens tvättsåpa - ännu inte fixats.
Det är så jag tror jag drömmer - mardrömmar!
Fast roligt var det i alla fall att även min granne berömde mig och Thomas för artikeln om buset i stan och avsaknaden av politisk handlingskraft i frågan från kommunledningens sida.