Onödigt ömma tår hos Nord Nytt

Riktigt roligt  (nå, egentligen mer oroande) är det när Nord Nytt i dagens NSD spelar sårad oskuld genom ett inlägg av Anders Hjertström. I rykande sinne över att Peter Lundgren i gårdagens krönika manat till lite självinsikt inom media för Obolaffären. På gränsen till  personangrepp inleder han inlägget med " NSD:s krönikör, eller om han är journalist, det är inte helt lätt att veta alla gånger.." och fortsätter sen i god anda att påstå att Lundgren gör avbön och därmed försöker skuldbefria både sig själv och NSD.

Ingen som läser krönikan kan uppfatta det på det sättet. Anders använder själv benämningen "kungamakeri runt Obol". Det är med facit i hand en kollektiv skuld vi alla som deltar i opinionsarbete måste ta på oss. Vad har det hjälpt att jag suttit på min kammare och tänkt "vilken nästan för otrolig askungesaga" när den tidigt föräldralösa gossen blivit så framgångsrik. Med rötterna i Malmberget/Koskullskulle funderade jag förstås om någon av min släkt kunde sola sig i glansen av Bo Johansson? Men inte gjorde jag heller något mer.

När jag i lyriska ordalag kommenterade Norrbottens Kurirens avslöjande artikelserie fick jag själv en mail kommentar tillbaka av en närstående. "Och vilken roll har medias inkl. Norrbottens Kurirens alla glamorösa reportage spelat för hans möjligheter". Visst hade även avslöjandeartiklarnas värde stigit ännu mer om man tydligt inlett med att vara lite självkritisk.

Det är ett tufft jobb för Anders Hjertström och andra vassa journalister på Nord Nytt att ställa besvärliga frågor till etablissemanget. Det är ju inte alltid de heller visar ömsesidig respekt till medias representanter. Och är många som är tacksamma för att ni orkar gräva i skiten - även om man själv ibland drabbas av en eller annan snyting. Ni är för det mesta värtd allt beröm.

Om Anders obalanserade inlägg är utslag av någon mediarivlitet eller annat kan jag inte avgöra. Men respekten för er utomordenligt goda jobb tjänar inte på några offentliga prinsessan på ärten inlägg.

Annars är livet rätt bra så här på lördagmorgonen - fast tiden krymper förstås som vanligt. I dag är det ju stora dagen K som i Kulturens Hus.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback