Portad

Min tystnad på bloggen har delvis varit ofrivillig.

Hela dagen i går gick jag omkring på "ägorna" hos mor och far och kände släktskap med Eva i Paradiset. Lätt klädd med solens strålar och värmande vindar. Himlen var synnerligen "stormig" med många gråa tufsiga moln - men solen vann kampen till 99% - några stora droppar regn vid 12-kaffet.

Årets första jordgubbar inplockade.

Bilen packades proppfull med stolar lånade från jobbet. En plats i framsätet plus ett litet hål i bagaget lämnades för Elisabeth som jag skjutsade till flyget. Sen förbi jobbet och tömde bilen - och där var Karin med Kajsa från arbetsförmedlingen.

En tur till Alvik senare på kvällen med tältet och parasollet. Sista leveransen från festplatsen.

Så när jag väl skulle skriva på bloggen vid nio-tiden så blev jag inte insläppt vare sig att skriva eller kommentera.

Och klockan tio ringde far och frågade om jag kunde komma - mor låg på golvet och behövde hjälp att ta sig upp. På tio röda var jag på cykeln - ringde kusin Kerstin som kom med Anders ögonblicket efter att jag anlänt. Vi var en kufisk skara som stod där.Pappa i kalsingar, Kerstin i lila vackert nattlinne och jag i Helly Hansen - som var det jag hittade först.

Hon hade tippat när hon skulle av med klänningen - och inga större skador. Men inopererad knäskål i metall plus de vanliga ledbesvären gör att hon inte tar sig upp själv.


Och nu ser det ut som om livet i Edens Lustgård skulle kunna fortsätta idag. TV pratar i och för sig om åska och regn. Men det förefaller bli lika sällsynt som de solglimtar de pratade om förra veckan.


För övrigt finns även ormen som attribut i form av en gummi dito som grannens Lukas lagt vid tomtgränsen. Äckligt lik en riktigt orm.


Kommentarer
Postat av: Mia

Skönt att det inte hade hänt något "värre" med din mor!
Ja, igår var sajten förmodligen överbelastad. Jag kom inte heller in för att kunna kommentera, men skam den som ger sig... Nu är det gjort!
Mia

Postat av: Ylva Mjärdell

I dagens NSD kan vi läsa om Tommy Eriksson och hur han blivit bemött av hemtjänstens personal och tillika arbetsledare "Lilla vän,det kostar ju pengar" Säger man så?
Detta är ett klassiskt exempel på något jag sett brista inom enhet ordinärt boende.Bristande respekt och högdragen attityd.Fy sjutton för uppblåsta och självgoda mini påvar,må de bli så uppblåsta så de spricker...Poof!

2007-07-17 @ 15:15:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback