Som en ketchupflaska

Som en ketchupflaska känner jag mig igen - nu har jag matat in och matat in. Och mycket skulle jag vilja trycka ut - och försöker väl - men då blir det liksom tvärstopp - som i en igentorkad ketchupflaska. Allt eller intet - och än så länge är det i stort intet.

Ska bli skönt med vardag igen - där man kan ta in mycket - och pysa ut lagomt. Liksom i omgångar och må bra.

Och himla tack till alla ni som hört av er med anledning av min semester. Ska nog försöka beta av er en och en också - med tack.

Bäste minnet är från "pippiön" där en försäjlerska hade svårt att placera in mig i familjen. Pappa Jens 37, mamma Lotta 37, barnen 10 och 8. Men vem var då jag som enligt damen var cirkus 5 år äldre än mannen i familjen?

Och det finns andra skäl att åka tillbaka. Kan undra om det går att få remiss till Thailand. Har mått hur bra som helst - utan "meducin" - och promenerat och rört mig mycket.

Men nu kommer stelheten krypande. Kan hoppas att det bara är senaste dygnets resande - fast fan trot - det känns inte riktigt så.

Men nu ska jag försöka koppla bort allt som "måste" göras och bara sova.

Höres i morgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback