Nu är jag där igen
Maud Olofsson såg jag på TV - rätt sammanbiten som sa att nu var det slutdiskuterat om FRA-lagen. Uppropets krav var tillgodosedda.
Därför tycker jag det är intressant att återge vad en av ledarna för Centeruppropet skrivit som kommentar på min blogg. Inlägget var för så länge sen att jag väljer att återge det här - och utgår från att Erik Hultin inte har något emot det.
Här kommer den:
Erik Hultin om Det finns hopp:
Jag önskar verkligen att våra framförda krav vore detsamma som tilläggen som kommer nu i höst. Tyvärr så är det inte så. Alla de förslag som läggs till i höst är av arten "täta en läckande båt", och de har som huvudsyfte att korrigera saker när det väl har gått snett.
Vi vill bygga båten med ett tätt skrov, för att använda just den liknelsen. På så vis så slipper man skapa ett lappverk.
Det bör nog bli ett omtag av lagen. För vad som kommer i skymundan är att det råder bred politisk enighet om att Sverige behöver signalspaning och att detta måste regleras med en lag. Är det mp som inte vill ha någon signalspaning överhuvudtaget? Men sossehycklarna vill det ju absolut - det var ju de som initierade lagen.
Varning för lång kommentar! :-)
Jag har absolut ingenting emot att du lyfter upp och återger det hela på detta sätt. Vi har hela tiden sagt att det mycket väl kan finnas både signalspaning OCH en skyddad personlig sfär för medborgarna. Det uppnår man däremot inte genom att driva igenom en undermålig lagstiftning som man sedan måste "reparera" innan den ens träder i kraft. Just denna lagstiftning är dessutom behäftad med sådana fel så att den faktiskt inte går att reparera. De säkerhetsinstanser som man vill föra in kommer blott och enbart att träda i kraft (i bästa fall) först efter att övergrepp har skett. Skulle sedan övergrepp ske och t.ex. information komma på avvägar så är medborgarna i praktiken helt rättslösa. För någon som alltså kanske har fått sitt liv förstört finns det inget skydd, inte ens i form av skadestånd som plåster på såren. Jag vet att det finns en skadeståndsklausul som jag har fått förevisad för mig. Just den "boken" slogs dock ihop när jag frågade hur bevisföringen i ett sådant mål skulle fungera. Hur ska man kunna utvinna bevisning för sin sak från en topphemlig svensk instans?
Konkret så bör just denna lag förpassas till papperskorgen och ett grundlagsskydd för den personliga integriteten måste komma till stånd. Vi saknar nämligen ett sådant, och det skydd vi har via Europakonventionen kunde man uppenbarligen inte ta till sig. När detta är gjort så bör man tillsätta en utredning som får som direktiv att titta närmare på den tyska modellen där både skälig misstanke samt domstolsbeslut krävs. Detta är inget konstigt egentligen, eftersom sannolikheten för att få vetskap om missiler mot svenska flygplan i Afghanistan knappast kommer att avhandlas via internetanslutningar tillhörande Telia eller Bredbandsbolaget. Skulle de däremot göra det så kan jag nog garantera att det är försent när väl analysen har gjorts.
Tyvärr så har det blivit så att rikspolitikerna talar (mycket knapphändigt och vagt) om syftet med lagen samtidigt som vi motståndare talar om konsekvenserna. Alltfler tekniskt sakkunniga framträder ju även nu och talar om att det som man enligt uppgift ska göra är tekniskt omöjligt.
Precis som du påpekar, Ylva, så behövs det ett omtag på detta. Rätt hanterat så kan det dessutom fortfarande bli en vinstlopp för alliansens partier.
PS. Ta gärna bort min e-postadress ur själva inlägget, eftersom den på så vis som den nu ligger exponeras för de "bots" som samlar in adresser att spamma. :-) DS.
Det ska såklart stå "vinstlott".