Olyckliga jag - och stackars Littorin
En lycklig behöver ingen blogg - skriver sign. Insändare i NSD idag. Det (bloggar) gör mest de som vill få ut sin ångest och ilska, skriver "hon" vidare.
Ja kanske är det så - för alla har ju inte en arena som Littorin att rusa ut ur riksdagens plenasal - och få rubriker på det. Lite mer hyfs än så kräver jag faktiskt av ett statsråd - och en som inte är särskilt buskablyg själv i sin debattstil. Det finns ju för övrigt en ordförande som ska hålla reda på sånt.
Och andra sidan kanske jag är lite lyckligare nu för tiden - för jag hinner inte med att blogga alls så mycket som jag skulle vilja.
Men nog måste jag ändå få fundera vart Lulebo är på väg. Med ett nästintill monopol på hyresmarknaden - "värsta" allmännyttan i hela Sverige med sina dryg 82% klämmer man till med 77 lägenheter till, Trots en signal från klommunledningen att det faktiskt är tillåtet att minska innehavet. Vem tror att det är bra för hyresgästerna med nästan alla ägg i samma korg - oavsett vad "tuppen" heter.
Skulle tro att min vän Anders (jodå - det var raka puckar oss emellan) är glad att "strutzen" är vingklippt" Men vad säger mina borgerliga fd kollegor i Lulebos styrelse?
Och så lyckades jag trycka på någon knapp och fick konstigt typsnitt. Men vem bryr sig när havregrynsgröten hägrar.