Ärliga - och slarviga - folkpartister

Det blev tomt i händerna när resväskan var lastad i taxin. Handväskan!! Rusade in i konserthuset - så att vakterna höll på att hugga mig. Räddade mig från det genom att slita upp kappan och visa namnbrickan.

Visst stod väskan kvar i sin prydno på bänken vid kapprummet - och där hade den stått säkert en halvtimme medan jag pratade med partikamrater utanför ingången i väntan på taxin.

Det hade blivit svårt att ta sig hem utan leg och pengar - även om jag med mitt sifferminne naturligtvis kunde mitt referensnummer på flygbiljetten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback