Från bilhaveri till sjuktransport
Aldrig behöver jag klaga över att inget händer i alla fall. Även om allt inte är så önskat. Hann inte mer än hem till föräldrarna så ringde far från Norramark och hade fått motorstopp och fick inte igång bilen igen. Startkablar in i bilen och upp till Norramark. Trots tummen mitt i handen fixade jag det också.
På med batteriladdaren som spottade säkringar. Fel på batteri eller batteriladdare? Nya säkringar - provade på min egen bil. Inget fel på laddaren. Buss på gamla Volvon igen - och se nu funkade det. Och som kom Ola - den manliga delen av pappas fantastisk grannar Ola och Carina - och övervakade och det kändes tryggt.
Sen jobbet - och bredband fortfarande nere. Supporten meddelade att de hade 36 personer som serverad mig (och tydligen några andra också). 14:e plats lät ju inte helt hopplöst. Men det tog nog sin halvtimme innan jag fick en mycket trevlig Daniel på tråden. Med gemensamma krafter konstaterade vi att det måste vara routern det var fel på - så en dator fick jag i gång i alla fall.
Ja, sen var det bara några filer jag inte kunde öppna och lite annat strul innan pappa ringde halv fem och sa att Kerstin var på väg med mor till sjukhuset. Armen hade rödnat/blånat och svällt upp. Getingbett misstänktes - vilket är nära döden upplevelse för mor.
Allt nog - för att göra en lång härlig dag till en kort historia - så är mor hemma igen. Röntgad i armen och försedd med motmedicin mot getinggift. Och jag har blivit bortbjuden på middag på lördag kväll till en av mina favoritvänner.
Och ikväll har jag två saker som jag verkligen ska göra. Läsa mer om syndikalister - bara för att hon Aronson Nordmark skrev så bra svar till Schiblis. Och så ska jag göra ett försök att nå min nuvunna kusin Lena i Långselse. Det finns verkligen mer jag borde - men målen måste vara realistiska. Annars är det så hos mig nu att jag kör Brita Bäärnhielm metoden. Mattorna ute och damsugaren framme - utifall någon ringer på. "Jag har just börjat med en riktig storstädning - ledsen att det är så stökigt - men stig på föralldel!. Det är ju bara jag (och ni som läser detta) att det påbörjades för en vecka sen.
Men PS mina vänner - visst är det härligt att pappa 82 äntligen lärt sig ringa på mobilen. Han känner nog på sig att det skulle blivit skogsförbud annars.
På med batteriladdaren som spottade säkringar. Fel på batteri eller batteriladdare? Nya säkringar - provade på min egen bil. Inget fel på laddaren. Buss på gamla Volvon igen - och se nu funkade det. Och som kom Ola - den manliga delen av pappas fantastisk grannar Ola och Carina - och övervakade och det kändes tryggt.
Sen jobbet - och bredband fortfarande nere. Supporten meddelade att de hade 36 personer som serverad mig (och tydligen några andra också). 14:e plats lät ju inte helt hopplöst. Men det tog nog sin halvtimme innan jag fick en mycket trevlig Daniel på tråden. Med gemensamma krafter konstaterade vi att det måste vara routern det var fel på - så en dator fick jag i gång i alla fall.
Ja, sen var det bara några filer jag inte kunde öppna och lite annat strul innan pappa ringde halv fem och sa att Kerstin var på väg med mor till sjukhuset. Armen hade rödnat/blånat och svällt upp. Getingbett misstänktes - vilket är nära döden upplevelse för mor.
Allt nog - för att göra en lång härlig dag till en kort historia - så är mor hemma igen. Röntgad i armen och försedd med motmedicin mot getinggift. Och jag har blivit bortbjuden på middag på lördag kväll till en av mina favoritvänner.
Och ikväll har jag två saker som jag verkligen ska göra. Läsa mer om syndikalister - bara för att hon Aronson Nordmark skrev så bra svar till Schiblis. Och så ska jag göra ett försök att nå min nuvunna kusin Lena i Långselse. Det finns verkligen mer jag borde - men målen måste vara realistiska. Annars är det så hos mig nu att jag kör Brita Bäärnhielm metoden. Mattorna ute och damsugaren framme - utifall någon ringer på. "Jag har just börjat med en riktig storstädning - ledsen att det är så stökigt - men stig på föralldel!. Det är ju bara jag (och ni som läser detta) att det påbörjades för en vecka sen.
Men PS mina vänner - visst är det härligt att pappa 82 äntligen lärt sig ringa på mobilen. Han känner nog på sig att det skulle blivit skogsförbud annars.
Kommentarer
Trackback