Nästan tårögd
Jag blir nästan tårögd när jag läser om pojkens återförening med mammam. och till råga på allt så känner jag pojkens morfar mycket väl. För det kan väl knappast finnas flera Henry Hedman i Jokkmokk.
Själv har jag tagit upp tre och en halv fåra potatis. Nu är det inte mycket kvar - två och en halv.
Men det tar sin tid i blötan. Och vilken tur att det är så lätt jord i fars land. Glad att jag inte ska ta upp där "innimarken" har sitt land. Han satt nog en månad efter oss för att det inte hade torkat upp. Hur det ska vara nu efter allt regn är jag glad att jag slipper ta del av.
Nu ska det bli massagefåtöljen. Tror jag kommer ihåg att stava med Å nu alla gånger fast det strider mot mitt tyck.
Kommentarer
Trackback